Turnebussen/lastbilen drar till Lund!

Den 8:e februari kommer en lastbil laddad med inspiration kring en Smartare Planet till Lunds tekniska högskola, och jag har den stora äran att vara huvudtalare på ämnet ”Let’s Build a Smarter Planet”.

Arrangörsteamet lockade med att det skulle finnas en trailer på plats: P1290497
Så det känns lite grann som att vara på turné, och jag undrade om man kunde begära en skål M&Ms med alla bruna utrensade? Men jag hade nog fattat fel, för i trailern finns tydligen ingen Jacuzzi och champagne för den stora divan, utan den lär snarare vara full med intressanta diskussionsteman kring en smartare planet, och kunskaper som kan vara lämpliga att ha på en sådan.

Ser fram emot att träffa studenterna i Lund!

Vill ni följa ”Smarter Planet – Developing Skills for a New Level of Smart”-turnéns öden och äventyr kan ni göra det
på Facebook: facebook.com/ibmskillstour
på twitter: twitter.com/ibmskillstour

PS. Detta inlägg borde varit publicerat på ensmartareplanet.se, men den partner som host:ar den sajten åt IBM i Sverige har uppenbarligen en, hm, teknisk utmaning för tillfället…

Lärdomar och tankar för veckan 24-28 januari 2011

Global talangpool, check. Men var är brudarna?

Veckans första föreläsning var för en grupp studenter på Masters-nivå på KTH, som lär sig om global leverans av IT-tjänster (Global Delivery), i en kurs där IBM bidrar med material och föreläsare.  Lärorikt för mig, för man lär sig aldrig så mycket som när man skall undervisa andra.

Liksom förra gången jag talade på en högre IT-utbildning på ett svenskt universitet, så var även studenterna extremt globala. Vi pratar mycket om kulturförståelse i kursen, och jag blir direkt påmind om hur viktigt det är i ett samtal efter föreläsningen då den jag talar med visar att han förstår genom att ivrigt skaka på huvudet.  Att se ut över klassrummet var som att titta ut över ett tvärsnitt av ett globalt integrerat företag som IBM, med alla möjliga bakgrunder  och kulturer, men med ett tråkigt undantag: av kanske 25 studenter var det en enda tjej. Åtminstone på IBM i USA stöter jag ofta på mycket duktiga tjejer, på väg upp i en teknisk karriär, så där har vi en del kvar att göra i Sverige.

Jag behöver bli mer social på social konferens

Ingen önskade mig ”Live Long and Prosper” på konferensen om sociala medier internt i organisationen, men som vanligt blev det mycket intressanta diskussioner under fikapaus och vid drinken efter första dagens konferensande. Några lärdomar från konferensen: Yammer är ett verktyg jag bör sätta mig in i, och framför allt förhållandet säkerhet/integritet vid betaltjänst och gratistjänst. @kommunchef hade många intressanta insikter i hur livet på tungan på sociala medie-vågen kan se ut i den offentliga sektorn. Hans tre regler för att tala på konferens inkluderade ersättning för kostnader (så att inte ”hans” kommunmedborgare betalade) och ett krav att få utsända vad han sa. Fullständig transparens (och vidhängande krav på ärlighet) och kunskapsspridning i ett.

För några år sedan var ett mycket socialt intranät som IBMs i princip okänt i Norden, och nu verkar åtminstone Tieto ha ett som verkar riktigt sofistikerat och välanvänt av cheferna. Skall man vara liite elak, så är det väl att en genomflygning med den läckra organisationsnavigatorn visade idel vita män i (nästan) alla rutor. Jag håller helt med Alexander Bard i hans suveräna dragning, att mångfald ger styrka.

Jag inser också att jag måste förbättra min coktail-fjärilsförmåga – man skall inte stå och prata med samma personer för länge, även om det är (och det var det) mycket trevliga och bra diskussioner, utan man måste flyga lite från blomma till blomma för att rätt utnyttja ett av de få tillfällen man har att mötas IRL. Jag missade att prata med bland annat @AsaBackman tack vare mina bristande sociala talanger…

En extremt uppfriska fläkt var Fredrik från Skånemejerier, som levde efter devisen att det måste hända något, och det snabbt. Ett utmärkt exempel var att när han fick frågan vilken färgskala som skulle användas i systemet, så tog han en förpackning creme fraiche från hyllan och sa följ den här burkens utseende. Det visar tre saker: fatta beslut, snabbt, fokusera inte för mycket på sådant som egentligen inte är viktigt och som enkelt kan ändras utan större förluster, och en intiutiv känsla att någon har faktiskt redan ägnat problemet en tanke, och därför ser den här burken ut så här, och då kan det inte vara helt fel.

Uppdaterat: Glömde lägga med länk till Gustav Jonssons eminenta anteckningar från konferensen.

Oh, this centennial celebration started well

The marketing teams have busily been preparing some nice icons to use during the countdown to IBMs big centennial birthday. They chose to start with this, and my old, Electrical Engineering heart melted…One hundred, using Vacuum tube schematic symbols as zeros

 

Simply beautiful…

Trendig, moi?

Den 10:e februari är jag trots mina döttrars enträgna förnekande, ganska trendig… Jag kommer att vara en av talarna på eventet CIO Megatrend 2011 som anordnas av CIO Sweden. Det skall bli roligt att höra vad finalisterna i ”CIO Awards” har att säga. Förra årets event var mycket intressant, och jag har flera gånger citerat CIOn som enligt egen utsaga var ”allergisk mot kisel”, och det arbete kring klassificering av information de gjort för att ge organisationen stor frihet i var de placerar sin datakraft – hemma eller hos någon annan.

Så om du är CIO, IT-chef, IT-ansvarig, IT-strateg, IT-direktör eller liknande, passa på att boka in dig.

Kommer någon önska ”Live long and prosper” på Sociala Medier internt i organisationen?

Ser fram emot en av årets första talartillfällen på Ability Partners konferens Sociala Medier internt i organisationen, den 26:e januari, som jag dessutom får nöjet att göra tillsammans med Helena Lindh, en äkta geek girl. Det brukar vara mycket intressant att höra exempel på hur sociala medier används i svenska företag, och vilka utmaningar som pionjärerna har stött på. Och det är riktigt roligt att kunna berätta om vilken innovations-smörjare som sociala verktyg är i det som annars kunde vara stela leder i det numera hundraåriga IBM… Förra gången hade jag dessutom det stora nöjet att stöta på en äkta Trekkie under eftersnacket. Tyvärr delade hon Helenas åsikt att kapten Picard är en bättre kapten än kapten Kirk. The horror, the horror….

Google’s hidden agenda regarding Facebook?

Or just a fun bug? I translated my previous blog entry into English using Google Translate and saw that it translated Facebook to up. And that seems to be what it does occasionally. Awful, useless or down or something similar would have been an indication of intent, reminding us of another search engine developer that liked to define the answers for people on things it  didn’t like such as open source, but up?

Oj vad här var dammigt…

Insåg efter att ha läst idolen – och den veritabla energizer-kaninen – Sacha Chua’s inlägg om konferensbloggande att det finns en anledning att sparka liv i denna blogg igen. Twitter är kul men kortfattat,  Facebook en bubbla och LinkedIn för tråkigt. Jag har dykt upp på andras bloggar som IBM Sveriges  Smarter Planet blogg och Sveriges Radio, men här skriver jag för mig själv. Fast den Disclaimern hade försvunnit, liksom mycket annat när wordpress uppdaterade. Nåja…

Så jag skall städa här. Återkommer.

Dåliga tjänstesystem – Telias digital-TV och bredband

Bostadsrättsföreningen där ett äldre par i vår bekantskapskrets bor skulle byta ut sitt TV-system efter att ha haft ett föreningsgemensamt satellitsystem i många år.

De tog en lösning från Telia som skulle ge dem både bredband med hög kapacitet (”upp till 100Mbit”), och digital-TV i boxar kopplade till bredbandet.

Föreningen är ”mogen”, så de flesta visste nog inte vilka frågor man borde ställa, och Telia är ju ett känt varumärke (och ”Televerket kan man ju lita på…”).

Jag har fascinerat stått vid sidan av och sett på, och tipsat mannen i huset om hur hans tekniska lösning borde se ut. Jag har sedan gammalt utrustning för att testa Ethernet-kablage, så han kunde långt i förväg bygga upp ett robust kablage, med fasta kontakter på väggarna och snygg dragning av sladdar, för som de flesta ville paret kunna se TV i mer än ett rum, kunna sätta en trådlös router i mitten av huset (och inte nere i källaren där telefonsladdarna/fibern kommer in i huset) o s v.

De andra i föreningen har förlitat sig på lösningar och installatörer ditdragna av Telia. De har fått kabelhärvor som hänger fritt, något som ser ut ungefär som om en elektriker inte skulle sätta upp kontakter på väggen utan lägga in lösa sladdar i väggarna som här och där kom ut på golvet och där ha en kontakt som på en förlängningssladd… De har blivit rekommenderade apparatskåp, och till sin förvåning upptäckt att de fått betala 5000 kronor för ett enkelt plåtskåp helt utan hyllor…

Men detta är bara början på eländet. Det naturliga i en modern uppsättning av TV tycker jag är att man har möjlighet att spela in TV. De flesta har video-apparater de är vana att använda, och ett bra alternativ vore boxar med inbyggd hårddisk och möjlighet att spela in och spola. Här visade dock Telia sitt sanna jag…

När folk i föreningen önskade boxar med inspelningsmöjlighet så fick de till svar: Nej, det går inte. Det är ju förbjudet med fildelning(!). Och eftersom systemet är försett med centralstyrda lösenord så kan de enskilda användarna inte uppgradera till en inspelningsbar box på egen hand.

Min bekant beställde två boxar: en för TVn och en för videon. Det var inga problem. Att få två boxar alltså. Den första lilla utmaningen var att bägge boxarna gick på samma IR-kanal på fjärrkontrollen (och det gick inte att justera), så han blev rekommenderad en high-techlösning: en gammal videokassett som han ställer framför den box han för tillfället inte vill styra…

När han sen begärde hjälp med hur han skulle koppla in dem för att kunna spela in på en kanal och titta på en annan fick han svaret att det går inte. Absolut inte. Vilket naturligtvis var skitsnack eftersom boxarna kan visa varsin kanal samtidigt. Men hur de skulle kopplas för att det skulle komma in signal i videon under inspelning, och ut signal ur videon vid uppspelning var alldeles för svårt för experten Telia att berätta för en 70-åring så det var lättare att bara hävda att det inte går. (Jag fixade det på 10 minuter, inte så lite på örat efter en härlig middag, så sååå svårt kan det inte vara…)

Det finns ingen kommunikationsmöjlighet mellan TV/Video och boxen, så även om videon hade haft ett sätt att berätta för boxen vilken kanal den borde ställa in, så har boxen (återigen enligt Telia) ingen möjlighet att ta emot denna information. Så nu kan våra bekanta spela in EN kanal i taget genom att ställa in den på boxen (gäller att komma ihåg att flytta den där kassetten först), och sedan programmera videon att spela in från ”video-ingång två”.

Naturligtvis ger bredbandet inga 100Mbit per sekund (som ”utlovat”),  trots att det med åldersprofilen i föreningen inte direkt är några stora fildelare som lastar ner det, men det är i alla fall hyfsat snabbt. (De har peakat närmare 60 Mbit, om jag minns rätt, och det är ju ”bara” 40% för lite).

Reflektion
Man hör ju ibland om brottslingar som specialiserar sig på äldre och sårbara. Tyvärr smakar hela denna affär likadant. Telia har gett föreningen dåliga råd, usel installation, direkt felaktig kundsupport, dålig teknisk lösning utan inspelningsmöjlighet och med total inlåsning, och ett service-system som kräver en lång lista med steg för en så enkel sak som att spela in ett program på en video. Jag blir kallsvettig när jag tänker på hur jobbigt detta måste vara för dem som inte kan ringa sin ”Civilingenjör i Elektroteknik, med kablagetestare och gadgetglädje” till bekantför att reda ut skitsnacket och den tekniska lösningen.

Om man levererar totallösningar för service till konsumenter får man inte vara så här amatörmässig på alla nivåer…

Lurade

Bostadsrättsföreningen där mina svärföräldrar bor skulle byta ut sitt TV-system efter att ha haft ett satellitsystem i

många år.

De tog en lösning från Telia som skulle ge dem både bredband med hög kapacitet (”upp till 100Mbit”), och digital-TV i

boxar kopplade till bredbandet.

Föreningen är ”mogen”, så de flesta visste nog inte vilka frågor man borde ställa, och Telia är ju ett känt varumärke

(och ”Televerket kan man ju lita på…”).

Jag har fascinerat stått vid sidan av och sett på, och tipsat svärfar om hur hans tekniska lösning borde se ut. Jag har

sedan gammalt utrustning för att testa Ethernet-kablage, så han kunde långt i förväg bygga upp ett robust kablage,

med fasta kontakter på väggarna och snygg dragning av sladdar, för som de flesta vill svärföräldrarna kunna se TV i

mer än ett rum, kunna sätta en trådlös router i mitten av huset (och inte nere i källaren) o s v.

De andra i föreningen har förlitat sig på lösningar och installatörer ditdragna av Telia. De har fått kabelhärvor som

hänger fritt,. Det är ungefär som att en elektriker inte skulle sätta upp kontakter på väggen utan lägga in lösa sladdar i

väggarna som här och där kom ut på golvet och där ha en kontakt som på en förlängningssladd…

Men detta är bara början på eländet. Det naturliga i en modern uppsättning av TV tycker jag är att man har möjlighet att

spela in TV. De flesta har Video-apparater de är vana att använda, och ett bra alternativ vore boxar med inbyggd

hårddisk och möjlighet att spela in och spola. Här visade dock Telia sitt sanna jag…

När folk i föreningen önskade boxar med inspelningsmöjlighet så fick de till svar: Nej, det går inte. Det är ju förbjudet

med fildelning(!). Och eftersom systemet är försett med centralstyrda lösenord så kan de enskilda användarna inte

uppgradera till en inspelningsbar box på egen hand.

Svärfar beställde två boxar: en för TVn och en för Videon. Det var inga problem. Att få två boxar alltså. Den första lilla

utmaningen var att bägge boxarna gick på samma IR-kanal på fjärrkontrollen (och det gick inte att justera), så han blev

rekommenderad en high-techlösning: en gammal videokassett som han ställer framför den box han för tillfället inte vill

styra…

När han sen begärde hjälp med hur han skulle koppla in dem för att kunna spela in på en kanal och titta på en annan

fick han svaret att det går inte. Absolut inte. Vilket naturligtvis var skitsnack eftersom boxarna kan visa varsin kanal

samtidigt. Men hur de skulle kopplas för att det skulle komma in signal i videon under inspelning, och ut signal ur

videon vid uppspelning var alldeles för svårt för experten Telia att berätta för en 70-åring så det var lättare att bara

hävda att det inte går. (Jag fixade på 10 minuter, inte så lite på örat efter en av svärföräldrarnas härliga middagar, så

sååå svårt kan det inte vara…)

Det finns ingen kommunikationsmöjlighet mellan TV/Video och boxen, så även om videon hade haft ett sätt att berätta

för boxen vilken kanal den borde ställa in, så har boxen (återigen enligt Telia) ingen möjlighet att ta emot denna

information. Så nu kan svärföräldrarna spela in EN kanal i taget genom att ställa in den på boxen (gäller att komma

ihåg att flytta den där kassetten först), och sedan programmera videon att spela in från ”video-ingång två”.

Naturligtvis ger bredbandet inga 100Mbit per sekund (som ”utlovat”),  trots att det med åldersprofilen i föreningen inte

direkt är några stora fildelare som lastar ner det, men det är i alla fall hyfsat snabbt.

Reflektion
Man hör ju ibland om brottslingar som specialiserar sig på äldre och sårbara. Tyvärr smakar hela denna affär likadant.

Telia har gett föreningen dåliga råd, usel installation, direkt felaktig kundsupport, dålig teknisk lösning utan

inspelningsmöjlighet och med total inlåsning, och ett service-system som kräver en lång lista med steg för en så enkel

sak som att spela in ett program på en video. Jag blir kallsvettig när jag tänker på hur jobbigt detta måste vara för dem

som inte kan ringa sin ”Civilingenjör i Elektroteknik, med kablagetestare och gadgetglädje” till svärson för att reda ut

skitsnacket och den tekniska lösningen.

Om man levererar totallösningar för service till konsumenter får man inte vara så här amatörmässig på alla nivåer…

My new business card

Inspired by Luis Suarez (and others) I got my new business card:

Ninja Poke Business Card

Ninja Poken Business Card

Got mine at get-a-poken.de and got great service and a speedy delivery. They also have wide selection – the ninja for example was hard to find elsewhere, and I’m just not a Panda guy (well I’m not exactly a ninja either, but that’s beside the point… 🙂 )

Lite smolk i glädjebägaren

Bilden ägs av Tekniska Samfundet.

Tjejer som deltar i Tekniska Tjejrundan skruvar i bärbar dator. Bilden ägs av Tekniska Samfundet.

Den 26:e februari var en av årets höjdpunkter: Tekniska tjejrundan besökte IBM. Det är alltid hysteriskt roligt att se upptäckarglädjen hos tjejer som aldrig(?) fått rota runt i en dator tidigare. Jag drog min presentation ”Va, kan man vara tjej och jobba med tekniska saker?” med exempel från Ada Lovelace, via programmeringsteamet för ENIAC till min nuvarande toppchef, chefen för försäljning inom IBM: Ginni Rometty. Tyvärr upptäckte jag under genomgången av länkar jag brukar rekommendera som inspiration att tidningen Tekla hade gett upp under hösten 2008, och att Girls Gone Geek dog när produktions/distributionsbolaget gick omkull och att SuperMarit-adressen inte leder till något arkiv över vad projektet åstadkom, utan till en blogg om städning… Så jag får tyvärr städa lite i mina länkar på denna sida också.

Tar tacksamt emot tips om bra länkar med tjejer-inom-teknik-inspiration.