Nano, nano! Och elefanter.

Att fortsätta krympa dimensionerna inom halvledartekniken så man får in fler funktioner i sin mobil, mer låtar i sin iPod och snabbare grafik i sin PC börjar bli jobbigt. Redan idag är det svårt att skapa de mönster som skall användas för att etsa bort material från chippen. Dimensionerna är så små att ljus, till och med i de korta våglängsområden som används idag, beter sig på icke-intuitiva sätt. Om man lägger en liten rektangel på chippets yta och exponerar chippet, så är den ”skuggan” som rektangeln har lämnat efter sig inte en rektangulär skugga. Det krävs superdatorer för att räkna ut vilken form som behövs för att lämna ”skuggor” som är formade som väldefinierade ledningar. Jag brukar jämföra med att skulptera en elefant. En skulptör lär ha sagt att det är enkelt att skulptera en elefant: man börjar med ett stort block marmor och så hugger man bort allt som inte ser ut som en elefant. Det går ju bra så länge hammaren och släggan är mycket mindre än den skulptur man försöker skapa, men redan idag är verktygen mycket stora i förhållande till skulpturen och varje hugg måste föregås av långa beräkningar. Vi är på väg mot en tid när vi måste byta metod och bygga upp strukturerna underifrån, med enstaka atomer och molekyler som byggstenar och självorganiserande strukturer. (Lite som att skulptera elefanten med Lego-bitar). Bland annat därför är det mycket nyheter kring nano-teknik just nu, som t ex partnerskapet mellan IBM och ETH i Zûrich.

Nano-teknik har också andra lovande användningsområden för bland annat solceller och avsaltning av havsvatten.  Men det finns också varnande röster att man skall vara försiktig med att sprida nano-material hur som helst i naturen. Nanokolrör verkar ha egenskaper liknande asbest, och det är inte säkert att kroppens skyddsbarriärer kan skydda väl mot extremt små partiklar. Innan vi skapar en ny freon- eller blyad bensin-situation kan det vara värt att fundera på hur man bör begränsa användningen. Jag ser ingen utmaning i materialet i chippen – det sitter ju där det gör – men i fönsterimpregnering och hudkrämer är ju spridningen betydligt bredare.

Det är ett område det är värt att börja orientera sig om, och jag ser fram emot när den resande nano-utställningen kommer till IBM Forum i Kista mot slutet av september.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s